Och så har jag precis skakat av mig 2009 precis som man skakar av snöflingor från sin axel eller borstar bort en smekning när någon man ogillar har tagit i en. Jag tittar tillbaka på det gångna året och inser att det har varit så olikt alla andra. Tittandes tillbaka på det gångna året så inser jag att jag har vuxit mycket i mig själv. Jag är nästan den person som jag känner att jag vill vara.

Detta år har varit ett år av skola, jobb och resor. Skolan har gått utomordentligt bra, mycket av detta har jag att tacka Mirzeta för eftersom hon har skolat in mig i hennes skolsystem som går ut på att inte låta allting vänta till sista sekunden. Innan skrev jag mina uppsatser och tentor sista natten, men numera är jag en redig student som har klart allting ibland flera dagar innan det ska vara inlämnat. Tack Mirzeta! Hela sommaren har jag varit bortrest och skapat minnen som jag aldrig kommer att glömma; för att inte upprepa mig så kan ni helt enkelt läsa inlägget ”Sensommar tankar”.

Några nya bekantskaper har kommit in i mitt liv men de har också försvunnit lika snabbt. Jag har hållit fast vid de vänner som jag har trots att det vid ett tillfälle har bringat mig outhärdlig smärta! Men what doesn’t kill you makes you stronger right? Jag har insett att det finns en stor skillnad mellan de personer som alltid är runt dig och de personer som alltid är där!

Jag kan med handen på hjärtat säga att det har varit ett mycket gott år. Med några få downs men mestadels ups. Men det är viktigt att komma ihåg att om vi till och från inte fick känna smärta så hade vi heller inte vetat vad lycka är.

En sista sak som jag inte kommer att gå in på men som jag ändå vill dra en slutsats om är; Att Gud ger oss aldrig en utmaning som vi inte klarar av, eller en last vi inte klarar av att bära!

Med detta sagt stänger jag nu dörren till det som har varit jobbigt i 2009 och med ett högt huvud och självsäkra steg går jag över tröskeln in i 2010!